född 2 november 1858, död i december 1932, var en svensk idealistisk konstnär. Krouthen föddes i Linköping och var son till handlaren Conrad Krouthen och Hilda Åberg. Släkten Krouthen kom från Norrköping och flera generationer hade arbetat som tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades genom att varubeteckningen Krut-tenn förfranskades till Krouthen. Conrad Krouthen kom till Linköping 1850 och startade en manufakturaffär vid Stora torget. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg. Krouthen kunde växa upp i ett välmående hem och han fick börja skolan på läroverket i Linköping. Vid 14 års ålder slutade han skolan och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en atelje vid St. Larsplan. Krouthen fick lära sig grunderna i både målning och fotografering och vid 16 års ålder började han på Konstakademiens principskola i Stockholm 1875. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot och profiler, djur och växter. Efter de tre åren fick Krouthen fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" teckna efter levande model och i "Landskapsskolan" fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthen lärde känna konstnären Edvard Perseus. Perseus var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen.  Related Paintings of johan krouthen :. | Strand med badande pojkar | Stenigt landskap i Bohusan | sjalvportratt | stoa torget | sommarsiesta |
Related Artists:
Peter Isaacz

Antonio Badile
Antonio Badile (c. 1518 - 1560) was an Italian painter from Verona. He trained with his uncle Francesco Badile. Along with Giovanni Francesco Caroto, Antonio is known as one of the mentors of Paolo Veronese and Giovanni Battista Zelotti; as well as his father-in-law. Badile is described as continuing the "retardataire" tradition of Giovanni Francesco Caroto well past the 1540s. His masterpiece is the altarpiece for San Nazaro of a Madonna and Saints (1540); another notable work is his Resurrection of Lazarus for the chapel of Santa Croce in the church of San Bernardino. Other works are found in towns of the Veneto.
Felix Ziem
French Painter, 1821-1911 was a French painter in the style of the Barbizon School. Born Felix-Francois Georges Philibert Ziem in Beaune in the Côte d'Or departement of the Burgundy region of France, his mother was a native of Burgundy who married a Croatian immigrant. Originally, Ziem planned to be an architect and studied at the School of Architecture in Dijon, and for a time worked as an architect. Painting developed from a hobby to a career following an 1841 visit to Italy where he fell in love with the city of Venice, a place that would become the source for many of his works. Apart from Venetian scenes, he also painted many still lifes, portraits and landscapes from a variety of places including Constantinople, Martigues, Cagnes-sur-Mer and his native Burgundy. Ziem's works were first exhibited in 1849 at the Paris Salon and remained a regular exhibitor there for many years. Part of the Barbizon school, he also traveled extensively throughout Europe and in 1860 moved to Montmartre, the artistic quarter of the city of Paris. Financially successful, he was known to assist struggling young artists. In 1857, the government of France recognized his contribution to the art world by making him a Chevalier of the Legion of Honor.